Planering och flexibel problemlösning - nyckeln till framgång i marina byggprojekt
Tack vare en innovativ vattenåtervinningsmetod kan borrningsverksamheten drastiskt minska sin vattenanvändning. Återvinningen kan vara så hög som 100 %.
YIT bygger för närvarande en tunnelbaneförlängning vid Sockenplan i Stockholm på uppdrag av Region Stockholms förvaltning för utbyggd tunnelbana. Kontraktet omfattar grundläggningsarbeten, betongtunnlar samt bergstunnlar och i arbetet kommer nya miljövänliga metoder att användas.
Då arbetet kräver underjordiska sprängningar måste man borra flera hål i berget för sprängämnena. I detta arbete används elektrohydrauliska "jumbo"-borrmaskiner - men utmaningen med borrning i hårda bergarter är att det behövs enorma mängder rent vatten för att spola hålen rena under borrningen och för att kyla ner maskinerna. Slutligen måste allt processvatten pumpas upp till det kommunala avloppsnätet, vilket kostar pengar.
Miljöchef Johanna Weckström förklarar att det här projektet var ett försök att testa ett nytt koncept för återvinning av vatten på plats.
"På så sätt kan vi använda samma vatten om och om igen"
Slammet bromsar upp
Det finns olika metoder för att återvinna det vatten som används vid borrningsprocessen, men utmaningen är det slam som uppstår.
"Med vår tidigare borrverksamhet behövde vi en lastbil varje vecka för att suga ut slammet och köra det till en lämplig mottagare", säger Johanna och tillägger att för tunnelbaneprojektet resulterade detta i 2 400 kilometer resväg per år.
Tack vare den nya metoden produceras nu i stället för stora volymer tungt, vått slam mycket mindre mängder kompakt, torrt slam, vilket gör det mycket lättare att hantera och transportera bort.
"Transportbehovet minskar med 90% ", säger Johanna
Vattenrening av högsta kvalitet
Kinga Marciniec är YIT:s miljöspecialist och QEHS-samordnare (ledningssystem för kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet) på plats. Hennes uppgift är att se till att allt går smidigt ur ett miljöperspektiv. Hon berättar att det nya vattenreningssystemet infördes i september 2021.
"Alverdens är det företag som byggde detta system åt oss och de underhåller även systemet samt övervakar det online. Vårt samarbete har verkligen varit utmärkt", säger Kinga, som är miljöingenjör och specialiserad på hantering av avloppsvatten.
Filterpressen är nyckeln
Men hur fungerar då processen? - Kinga Marciniec förklarar att vattnet efter användning samlas upp i buffertankar och kontrolleras för att få rätt pH-värde.
"Sedan genomgår vattnet en koaguleringsprocess för att göra det mer kompakt, följt av en flockningsprocess för att avlägsna eventuell olja."
Därefter följer sedimenteringsprocessen där sediment samlas upp i botten av en lamellbehållare. Vid denna punkt pumpar en specialkonstruerad pump sedimentet - eller snarare slammet - till en filterpress. Filterpressen fungerar med en sorts membranteknik som låter vattnet rinna igenom - men "fångar" allt slam, komprimerar och torkar det.
"På så sätt är vattnet redo att användas till borrningsprocessen igen och vi har mycket mindre vatten och slam att transportera bort. Tack vare den effektiva återvinningen minskar mängden vatten som används i borrprocessen med 100 %", säger Kinga.
Mängden vatten som behövs för borrning beror på hålets dimension och hur många hål som måste borras. Man uppskattar att det krävs cirka 50-80 liter vatten för varje m3 sprängd sten. Traditionellt sett tas denna mängd från det kommunala dricksvattensystemet. Utöver denna mängd måste även allt läckande grundvatten och regnvatten hanteras på samma sätt.
Den cirkulära ekonomin i praktiken
YIT är redo att testa det nya konceptet i andra projekt.
"Det enda problemet är kostnaden - det är ganska dyrt att hyra en filterpress, så vi kanske måste fundera på att skaffa en egen", säger Kinga.
Johanna Weckström håller med om att vattenreningssystemet är något som kan komma att gynna hela YIT en dag.
"Det här är en bra lösning för cirkulär ekonomi som påminner oss
om att vi måste använda resurserna klokare i framtiden."
Minskade koldioxidutsläpp med en fjärdedel
Vid Stockholms utbyggnad av tunnelbanan och tunnelbaneprojektet Sockenplan används BREEAM Infrastructure (tidigare CEEQUAL). Detta för att se till att Region Stockholms strategiska miljö- och hållbarhetsarbete integreras så smidigt som möjligt i den praktiska planeringen och genomförandet av varje delentreprenad i projektet.
BREEAM Infrastructure är ett internationellt klassificeringssystem för hållbar utveckling i infrastrukturprojekt som bland annat syftar till att öka jämförbarheten mellan olika projekt.
Under planerings- och byggfasen har Region Stockholm som mål att minska de beräknade koldioxidutsläppen från utbyggnaden med 25%, och YIT kommer att bidra till detta mål.
