Hållbarhetsframgångar nås genom samarbete

När Förvaltningen Utbyggd Tunnelbana (FUT) upphandlade byggandet av arbetstunnlar för den nya tunnelbanan mellan Slakthusområdet och Sockenplan var kravet att projektet nådde minst nivå “Very good” inom hållbarhetscertifieringen CEEQUAL, numera kallat BREEAM Infrastructure, som är det ledande certifieringssystemet för anläggningar och infrastruktur i världen idag. Men när YIT planerade projektet valde man att lägga ribban på en högre nivå och när projektet summerades nådde man upp i nivån “Excellent” vilket är den högsta nivån för CEEQUAL version 5.1

I ett tunnelprojekt är det framför allt materialval och transporter som påverkar hållbarheten i projektet. I projektet vid Sockenplan såg man till att minimera mängden betong som användes och att den hade låga emissionsvärden. Man minskade även mängden stål som användes och planerade noggrant hur transporterna skulle genomföras.

— För att lyckas i vårt hållbarhetsarbete är det viktigt att vi har koll på hela leverantörskedjan och att vi även får med oss våra underentreprenörer, berättar Johanna Weckström som är hållbarhetschef på YIT och arbetade med projektet.

I Sockenplan-projektet arbetade YIT i tät dialog med sina underentreprenörer och hade kontinuerliga revisioner.

— De uppskattade att vi gjorde utvärderingar i en dialog, att det fanns ett lärande och inte bara checklistor. Alla i projektet var engagerade och med på resan, men drog även lärdomar och kunde utvecklas. Ett sådant klimat tror jag var en av nycklarna till att vi nådde vårt resultat, säger Johanna Weckström.

En stor del av ett tunnelprojekts miljöpåverkan hör ihop med transporterna. Dels är det berg som sprängts som ska fraktas ut. När hålen för sprängmedel borras används mycket vatten och processen ger ett avfall i form av borrkax, en blandning av vatten och berg, i stora volymer. Även detta måste transporteras bort. I Sockenplan-projektet samarbetade YIT med en underentreprenör och använde sig av en ny och innovativ reningsmetod som filtrerar bort vattnet ur borrkaxet.

—  Vi hade aldrig testat denna metod förut. Förutom att vi sparade vatten så komprimerade vi borrkaxet så att det blev som kakor av jord. Det innebar att vi bara körde fyra transporter totalt istället för en transport varje vecka. Vattenkvaliteten var även så bra att vi kunde återanvända det i borriggen vilket minskade vattenanvändningen, säger Johanna Weckström.

Metoden var så lyckad att den nu används i andra projekt, exempelvis vid bygget av en ny avloppstunnel i Stockholm som ska gå från Bromma till Henriksdal.

Projektet med arbetstunnlarna nådde flera hållbarhetsframgångar och de som arbetade med projektet kom med fler bra idéer som man kan ta med sig i nästa projekt. Listan över åtgärder innehåller bland annat att majoriteten av den spont som användes var begagnad, och i stället för att gjuta plintar till byggplanken använde man sig av markskruv vilket minskade koldioxidutsläppen.

— Det här projektet visar att när vi får till ett så bra samarbete med vår beställare och våra underentreprenörer kan vi nå långt. Det visar sig bland annat i att vi minskade våra utsläpp med 34% CO2-ekvivalenter, nästan dubbelt så mycket som vi initialt hade som mål, säger Johanna Weckström.