Att arbeta utomlands skapar möjlighet för ny erfarenhet och kunskap

Att arbeta utomlands är ett utmärkt sätt att skaffa sig värdefull arbetslivserfarenhet. Projekterfarenhet från andra länder är även en möjlighet att inhämta ny kunskap och lära sig av skickliga yrkespersoner. Juha-Matti Mantere som ursprungligen arbetar som projektingenjör på YIT i Finland, har deltagit i flera projekt i Sverige. Här berättar han om sin resa.

Sommaren 2006 hade Juha-Matti Mantere, idag 31 år, just gått ut gymnasiet och letade sommarjobb. Hans far, som arbetar i byggbranschen, frågade om sonen ville arbeta i Sverige. Juha-Matti lockades av erbjudandet, även om han tvivlade på sina svenska språkkunskaper.

”För mig tog det två, tre månader innan jag börjar hänga med i samtalen. Det tog även lång tid innan jag kände att jag kunde uttrycka mig begripligt. Men du behöver också göra en aktiv insats för att lära dig och bli bättre”, säger Juha-Matti.

Han arbetade totalt tio månader på tunnelbygget på etappen Torbacken-Hede. Därefter började han år 2008 studera industriell ekonomi på Villmanstrands tekniska universitet i Finland. Under studietiden fortsätta jobbäventyren utomlands med nytt utlandsuppdrag i Sverige, den här gången i Svartlidengruvan. Efter studierna har Juha-Matti även deltagit i projekt i Finland. Till exempel renoveringen av riksdagshuset i Helsingfors och Blombackens avloppsreningsverk i Esbo. Han har även ägnat sig åt offertkalkylering för olika kontrakt i Sverige och Norge.

För närvarande deltar Juha-Matti i projektet för Henriksdals reningsverk i Stockholm.

Det ena lyckade projektet ledde till det andra

”Visst har du varit i Sverige och jobbat?” Den här frasen har tagit Juha-Matti till uppdrag i Sverige fyra gånger nu. Hans nuvarande uppdrag har pågått i ett år och minst ett år till återstår.

För Juha-Matti ledde det ena lyckade projektet till det andra. YIT investerar i flera stora projekt i Sverige och letar efter kompetent personal från Finland som vill delta i dessa. Det finns gott om arbete. Juha-Matti nämner att efterfrågan på fastanställda är stor. Ett par personer hade kunnat anställas omedelbart till projektet i Henriksdal exempelvis.

”Mitt intryck är att finska arbetare ses som bra och pålitliga i Sverige. Detta eftersom vi levererar det vi lovar”, påpekar Juha-Matti.

YIT har cirka 30 personer på utlandsuppdrag varje år, varav merparten befinner sig i Sverige, Norge eller Ryssland. Uppdragen kan vara korta eller långa, men varar i genomsnitt mellan ett halvår upp till ett år. Det finns utlandsmöjligheter på många byggområden, mestadels i byggprojekt som varar från några månader till några år. Utlandsuppdrag gör det möjligt för YIT att effektivare allokera resurser till projekt och flytta specialistkompetens där den behövs som mest. För de anställda själva är uppdragen ofta en möjlighet att få ny erfarenhet. Man får en insikt i branschen såväl som att utveckla sina kompetenser.

En tunnel byggs likadant på finska som på svenska

När du befinner dig på en byggplats i Sverige är arbetsspråket svenska. Juha-Matti menar att man inte ska låta sig avskräckas av det främmande språket. Man lär sig snabbt och utökar sitt ordförråd under arbetets gång. Språkkraven är i inte lika strikta som för någon som söker jobb direkt hos en svensk arbetsgivare. YIT stöttar anställda som förbereder sig för ett internationellt uppdrag. Detta genom att bland annat erbjuda intensiva språkkurser som pågår under några veckor.

Enligt Mantere känns arbetet mer spännande och lärorikt när du befinner dig i en annan arbetsmiljö. Även om själva arbetet är detsamma.

”Att bygga en tunnel i Helsingfors är inte särskilt annorlunda mot att bygga en i Stockholm. Inte ens berggrunden skiljer sig nämnvärt”, förklarar Juha-Matti.

Den konkreta arbetslivserfarenheten från ett projekt i Sverige kan vara densamma som från ett likadant projekt i Finland. Men Juha-Matti tycker man får ut mycket mer av att arbeta utomlands. Ett internationellt team med kollegor av olika nationaliteter, olika intressen och ett främmande arbetsspråk gör erfarenheten unik. Enligt Juha-Matti handlar den största skillnaden mellan Finland och Sverige om mötesrutinerna.

”I Sverige måste du lära känna personen innan ni kan diskutera vissa frågor. I Finland är det normalt att gå rakt på sak, även om man inte känner varandra. Det ses som effektivt.”

Juha-Matti ser dock fördelarna med omfattande diskussioner, som är en del av den svenska kulturen. När ett beslut växer fram efter flera diskussioner och möten når man gradvis en konsensus där alla är nöjda. I Finland finns det snarare en tendens att ta beslut utan att försäkra sig om att alla stödjer det.

”Effektiviteten i produktionen och arbetet är densamma i Sverige som i Finland, även om man har fler möten. Det krävs dock lite mer tålamod.”

Mer erfarenhet och ansvar

I Finland är en projektingenjör i början av sin karriär vanligen den yngsta och minst erfarna medlemmen i projektteamet. I Sverige tycker Juha-Matti att det är annorlunda.

”Det är mer jämlikt i Sverige. De äldsta och mest erfarna anställda tenderar att stanna kvar och arbeta i finska projekt. Det är vanligtvis svårare att hitta folk som är villiga att ta uppdrag långt hemifrån.”

Idag är Mantere en av de mest erfarna fastanställda på sin arbetsplats i Stockholm. Han är näst äldst av de fem projektingenjörerna och har arbetat längst på YIT. Mantere menar att han har förbättrat sina yrkeskunskaper i Sverige mycket mer än han hade gjort i Finland. När man inte är yngst och minst erfaren i teamet, så får man större ansvar.

”Hur mycket dina yrkeskunskaper ökar beror på vad du gör och hur bred din arbetsbeskrivning är. Du får göra konkreta saker på arbetsplatsen. När du fattar ett beslut, så får du se det genomföras inom ett par veckor”, förklarar Juha-Matti.

Det finns sex olika nationaliteter i Juha-Mattias team. Att arbeta med personer som tar med sig olika arbetsmetoder är en möjlighet att lära sig nya saker. Man får ta del av olika sätt att arbeta på och tar med sig det bästa från olika platser. Olika utbildningsbakgrunder är också en tillgång.

”Det är bra med olika perspektiv på saker”, säger Mantere.

Mantere har även infört nya idéer i sitt nuvarande projekt, inklusive arbetsmetoder som grundas på Lean-principer. Tanken är att gradvis omsätta idéerna till handling på arbetsplatsen. Detta för att göra saker smidigare och underlätta det dagliga arbetet för alla.

”Ska vi fika?”

Kafferaster, kanelbullar och andra svenska vanor blir snabbt till rutin för alla som deltar i kulturen på svenska arbetsplatser. Som ett exempel på detta nämner Juha-Matti fraserna ”hur mår du?” eller ”hur går det?” som man använder när man hälsar på varandra. Rätt svar är ”det går bra, tack” – även ifall det egentligen inte går så bra.

Med flera utlandsuppdrag bakom sig ångrar Juha-Matti ingenting. Tvärtom rekommenderar han det till alla. Enligt honom är det bästa med internationella uppdrag att det vidgar perspektivet på världen.

”Att ge sig in i en ny miljö och arbeta på ett nytt språk kan leda till en del utmaningar. Men det hjälper dig att växa i din yrkesroll och som person”, avslutar Mantere.